Varje mindre ort har sina stoltheter. På Bjärehalvön finns några namn som sticker ut och som har betytt mycket för bygden och orten under lång tid. Även om kungligheter har trivts här och välkända namn har kommit och gått, så är det vissa som har betytt extra mycket genom åren. De är Båstads riktiga kändisar.
Ludvig Nobel
Vid 1900-talets sekelskifte startade det vi nu ofta förknippar Båstad med: rekreation och badgäster. Ludvig Nobel, brorson till Alfred Nobel som uppfann dynamiten, var drivande i idén att skapa natursköna boendemiljöer i balans med naturen. Det kom att innebära en förvandling av Båstad från okänd köping, med småskaligt fiske och lantbruk som huvudsakliga näringsgrenar, till en rekreationsort med hotell, restauranger, tennis, golf och badinrättning. Han anlade en mängd villor samt bostadshotellet Skånegården. De flesta finns fortfarande kvar. Dessutom anlade Nobel tennisbanor och golfbanor, vilka förstås präglat Båstad i över hundra år.
Rudolf Abelin
Rudolf Abelin var hortonom och pomolog (det vill säga äppelexpert) som anlade Norrvikens trädgårdar för över 100 år sedan. Han var en föregångare inom trädgård och anlade stilträdgårdar och odlingar, men bedrev även trädgårdsskola och var en ivrig föreläsare. Norrvikens trädgårdar är idag en av de främsta besöksmålen på Bjärehalvön, och Rudolf Abelin är därför ett namn att minnas.
Birgit Nilsson
Birgit Nilsson var en av 1900-talets största operasångerskor. Hon var och är fortfarande hyllad världen över för sin starka scennärvaro och fantastiska sopranröst. Birgit Nilsson växte upp mitt på Bjäre, i byn Svenstad. Här ligger släktgården vackert inbäddad mellan kullar och betesmarker. Gården är idag ett museum, enligt Birgits önskan, där minnena från barndomen och den makalösa operakarriären finns bevarade. Birgit Nilsson står även staty nära kyrkan i Båstad.
Märta Måås-Fjetterström
Märta Måås-Fjetterström var en textilkonstnär och väverska som verkade under första halvan av 1900-talet. Hennes stora genombrott kom 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall tillsammans med bland andra Elsa Gullberg, Carl Malmsten och Svenskt Tenn. Men redan 1919 öppnade hon en egen vävateljé på Agardhsgatan i Båstad. Detta till följd av att hon blev övertygad av storkunden Ludvig Nobel, som köpte ett antal mattor till nya Skånegården, att det var just här hon borde slå sig ned. Märta Måås-Fjetterström anställde fler än 20 väverskor, och efter hennes död 1941 skapades ett bolag som fortfarande bedriver verksamhet i samma lokaler. Idag finns hennes alster på bland annat svenska ambassader och kungliga slott, och klubbas för hundratals tusen kronor på auktion.